Vem vet inte du, vem vet inte jag, vet vet ingenting nu vem vet inget idag..

..Spelar de på radio just nu vilket är anledningen till att det blev min rubrik. Sitter nämligen på jobbet, gör det sista nattpasset av tre och har fruktansvärt tråkigt. Jag önskar att tiden kunde gå lite fortare; klockan är tio över tre och det enda jag har gjort inatt är att koppla på och av ett par dropp, avslutat ett dropp och spolat igenom en CVK och gett en patient lite smärtlindring. Det händer helt enkelt inte så mycket och jag har fruktansvärt tråkigt.

Egentligen var det tänkt att jag skulle skriva om min och mina vänners Teneriffaresa för en tid sedan men min dator bråkar bara med mig så jag får inte in mina bilder och jag har inte haft varken tid eller ork att börja bråka med detta.

Iallafall, som det framgick lite tidigare så har jag börjat jobba nu. Jag har bara gjort fyra arbetspass än så länge men jag trivs galet bra och det börjar gå in lite att jag faktiskt är färdig sjuksköterska nu. Det känns väldigt bra, om än lite overkligt.

Känner att inlägget här blir lite hoppigt men det är sent och jag är trött och har tankarna både högt och lågt. Ser fram emot ett par dagars ledighet nu efter dessa nattpass. Det har dock gått oväntat bra att jobba tre nätter i rad trots att jag aldrig gjort det förr. Det enda som är är att man blir lite småseg vid fem- halvsextiden, men det är ju faktiskt ganska befogat. Första natten var jag lite trött men både igår och idag har det gått helt okej.

Känner att jag mest bara skriver för att få tiden att gå nu; som sagt väldigt lugnt här och något måste man ju göra för att hålla sig vaken och få tiden att gå. Nästa punkt på vad som ska göras är faktiskt att ta morgonfika klockan halv sex.. Ticktack..

..och början på 2013.

Eftersom förra inlägget var en enda stor återblick på året som har varit så tänkte jag nu bjuda på en framåtblick på året som kommer. 

  • Det första anmärkningsvärda tillfället på 2013 inträffar redan den 18 januari då jag och mina fina vänner tar examen. Det är helt ofattbart att det redan har gått tre år, och trots att vi många gånger har tvekat så har vi med blod, svett och tårar lyckats kämpa oss genom hela utbildningen och nu står vi här och trampar på mållinjen. Det har varit tre makalösa år och i mina fina klasskompisar Ida-Lisa, Sara, Kelly och Catti har jag funnit en sån vänskap som jag aldrig hade kunnat föreställa mig. Vi har stått vid varandras sida i vått och torrt, vi har skrattat och gråtit och vi har haft fruktansvärt roligt tillsammans. 
  • Den 22 januari tar jag och mina vänner vårt pick och pack och åker på semester till Los Cristianos, Teneriffa. Vi ska bo i en lägenhet med balkong och det finns en uppvärmd pool alldeles utanför lägenheten. I en vecka ska vi vara borta och se till att bara njuta, sola, umgås och vara lediga medan vi kan, för...
  • ..den 4 febuari så börjar vi alla nämligen våra första sjuksköterskejobb. Jag börjar arbeta på kirurgikliniken, avdelning 8. Sara börjar på infektionsklinikens vårdavdelning, Ida-Lisa börjar på barnavdelningen och Kelly börjar på lungavdelningen. Catti flyttar dock tillbaka till Stockholm (där hon bodde innan sjuksköterskeutbildningen) och börjar jobba på en akutkirurgiavdelning där. Det kommer bli galet tomt här utan dig Catti! 
  • Den 30 mars tar jag och min sötnos och beger oss till Stockholm för vi ska kika på musikalen Jesus Christ Superstar med Ola Salo. Denna upplevelse fick vi i julklapp av mina kära föräldrar.
  • Den 9 maj fyller min sötnos 25 och då har jag i mitt inre planerat att vi ska resa någonstans. Jag vet visserligen inte än om jag får vara ledig då men det kan ju inte vara så svårt att ta reda på. Det vore ju kul att göra något speciellt när han ändå fyller 25 och allt. Om inte detta blir genomförbart på grund av mitt schema eller dylikt så kommer denna resa att genomföras i anslutning till att jag fyller år, 25 september.. (Även om jag bara fyller 24..) 
 
Att jag inleder det det nya året med att ta examen och bege mig iväg på en resa tillsammans med mina bästa vänner, för att sen komma hem till personen jag älskar mest, är helt ofattbart. Att jag dessutom bor med personen jag älskar i en fantastiskt fin lägenhet känns helt underbart, och att jag från och med jättesnart har ett fast jobb och en inkomst för första gången gör att det känns som att det inte finns några gränser för hur bra 2013 kan bli! Som jag sa i förra inlägget; "Om mitt 2013 blir ens hälften så bra som 2012 så kommer jag vara fruktansvärt nöjd", men jag har en känsla av att det kommer att bli bättre! ♥
 
 
, 2012 var mer eller mindre oslagbart men 2013 kommer att bli bättre! 

Tvåtusentolv kort sammanfattat i bilder och ord..

Det var länge sedan jag skrev nu, motivationen till att skriva har inte direkt varit på topp och mitt liv har varit stressigare än någonsin. Praktik och plugg om vartannat tar på krafterna och någonstans där emellan all stess ska man försöka vara social också. Dessutom har det varit jul och nyår också och då har jag inte ens varit hemma. Eftersom det är nytt år och all så tänkte jag, som så många andra, bjuda på en recap från året som har varit. 
 
Vi inledde året 2012 med en klassfest. Jag och Sara blev fruktansvärt onyktra den kvällen och Sara följde med mig hem och sov när alla andra gick ut på krogen. På morgonen när vi vaknade och skulle kika på bilder från festen så var denna bild här nedanför det första vi såg, varpå vi låg i min säng och dog av skratt. Detta är Erik i klassen, som jag och Sara under hella kvällen trott hette Henrik, och som vi aldrig tidigare pratat med. Vi vet fortfarande inte hur han hamnade tvärs liggande över våra ben.
 
 




I februari ville jag och Sara prova på det här med att dricka rött vin. Därför anordnade vi en så kallad "fransk afton" då vi lyssnade på fransk musik, drack rött vin och såg lite extra franska ut. Även Ida-Lisa och Catti anslöt sig senare på kvällen och Ida-Lisa agerade kypare. 





I mars så tog jag, Sara, och Catti vårt pick och pack och följde med Ida-Lisa hem till henne i Sorsele, Norrland. Det är ungefär 90 mil dit och Sara och Ida-Lisa turades om att köra. Väl i norrland så roade vi oss med bland annat att åka skoter (med "släp" efter som två av oss kunde sitta i), vi kikade på Vindelälvsdraget, som är någon form av stafettävling där folk åker skidor efter hund. Vi var även ute och picknickade i snön och åt uppstekta pannkakor. Vi kollade även på massa film och försökte introducera Sara för Sagan om ringen-filmerna vilket inte gick något vidare. Appen "Draw something" var ganska populär just för tillfället så vi låg även en hel del i sängen och chillade och spelade mot varandra. Vi ägnade även stor tid åt att skratta åt ljuden man gör när man håller på att somna, och citatet "Det här mitt land, picket!". 




Något annat som vi inte ska glömma angående mars månad är att Sara fyllde år, och då anordnade hon en "Panda-fest" hemma hos mig. Detta innebar alltså att alla skulle klä sig som pandapoppare.




April månad smet ganska obemärkt förbi, i början av månaden ägnade jag, Sara och Ida-Lisa oss åt att grilla med killarna i klassen och gick sedan ut på Kåren. Några veckor efter det så hade vi ett party hemma hos en som heter Sofia, som senare kom att kallas för "pojkvänsfesten", för många av oss hade våra pojkvänner med oss. Annars ägnade vi stora delar av vår tid åt C-uppsatsen och tid för mycket annat fanns faktiskt inte, och när tid fanns så ägnade jag mycket av den åt min söta pojkvän.
 




I Maj så var vi på ett så kallat "Full moon party" på kåren, och vi målade oss med neonfärger som skulle lysa i neonlamporna. Innan själva utgången så satt vi ute på gräset utanför Ida-Lisas hus och hade picknick, grillade och hade det allmänt mysigt. Vi drack även piggelindrinkar och fick sen kasta oss in från picknicken för att det började spöregna, haha.
 



Vi hade även en av våra välkända "sjuksköterskefester" som ofta spårar ur och slutar med att vi ägnar oss åt massa knepiga sjuksköterskesaker och pratar om sjuka grejer. Sara lyssnade på mitt hjärta och jag tog bland annat ett blodprov på henne. På bilden längst ner har Silverpojken tagit en bild på mig på en av våra supermysiga vårpromenader. Dessa promenader är något som jag saknar mest från våren som var. 

  






I Juni åkte Jag, Ida-Lisa, Sara och Catti till Siestafestivalen i Hässleholm, skåne. "Smoke weed everyday" blev ofrivilligt en av våra partylåtar och vi hade det galet roligt dygnet runt. Vi hällde i oss abnorma mängder alkohol, lyssnade på superbra musik, såg en del band (som jag iofs inte tycker så mycket om) men kul var det ändå. Vi satt även i tältet och hade djupa samtal och ibland gjorde vi lite halvknepiga saker som att exempelvis försöka rabbla upp trosbekännelsen. Vi skiftade mellan skratt och tårar och återigen fick jag påminnas om hur fantastiskt bra kompisgäng vi faktiskt är. Ett av mina bästa och finaste sommarminnen även om det var lite jobbigt att vara ifrån min älskade pojkvän i så många dagar. 




Inte långt efter Siestafestivalen så var vi på sommarfesten på kåren. Det var mysigt och alla var himla finklädda. Vi drack vattenmelondrinkar hemma hos Ida-Lisa och hade det hur mysigt som helst. 



I juli jobbade vi allihopa mer eller mindre konstant och det var svårt att hitta tid att träffas, men vi lyckades klämma in ett och annat spontanparty ändå. Bland annat så blev Power-meet helgen en superlyckad helg. Vi hängde även på bill&bob vid ett tillfälle då Sara skulle upp och jobba tidigt dagen efter, haha. Runt power meet hade jag även ett av mina första möten med några av Silverpojkens vänner.  







I mitten av augusti gjorde jag mina sista arbetspass på intensivvårdsavdelningen, där jag trivts hur bra som helst hela sommaren. Ledigheten firade jag genom att ta med mig min älskade pojkvän och åka upp till pappas (farfars gamla) sommarstuga i Hammerdal i jämtland. Där ägnade vi oräkneliga timmar åt att vara ute på sjön och hade det hur mysigt som helst. Massor av fisk fick vi som vi passade på att äta, och på bara några dagar kunde vi ta igen all tid vi knappt hade hunnit umgås under sommaren då jag jobbade nästan konstant. 






I augusti fick vi även det underbara beskedet om att vi hade fått en lägenhet och att vi under hösten äntligen skulle få flytta ihop. 



I september hade jag både en såkallad födelsedagsfest och en så kallad utflyttningsfest där vi även fick träffa Ida-Lisas pojkvän. På sista bilden ser jag av okänd anledning ut som en strandad valross, fråga mig inte varför för sådär stor är jag faktiskt inte, haha. Den kvällen tappade Sara även bort sin kamera och jag gick på upptäcktsfärd på bill&bob och faktiskt hittade den. 







I oktober hade vi äntligen nått den dagen då vi fick nycklarna till lägenheten och faktiskt skulle få flytta in. Som vi hade väntat, längtat och planerat och försökt att organisera denna dag. Våra familjer hjälpte oss att flytta saker och vi var så nöjda och så glada när vi väl hade flyttat in. Det kändes helt overkligt, och stort. 





Någon vecka efter inflytt så hade vi en inflyttningsfest där mina och Silverpojkens vänner fick träffas för första gången. Det var en helt klart intressant blandad mix av olika människor men det var fruktansvärt trevligt och kul att så många kunde komma. Lite rädda var vi att grannarna skulle bli upprörda då volymen på musiken ständigt höjdes, men inte ett ljud hörde vi och tur är väl det. Det blev även lite sent och några övernattande gäster fick vi. 

 



Även halloweenfesten inträffade i oktober och på den hade vi superhjältetema. Det var också hur roligt som helst och vi passade även på att gå på sittning innan vilket var väldigt gemytligt. Då åt vi tillsammans på kåren och sjöng och lekte diverse lekar under måltiden.





Under hela hösten har vi även vart ute på praktik och haft lite svårt att hitta tillfällen att umgås på, men i november hade iallafall en minnesvärd fest. Den kan man kanske kalla för barnmusiksfesten, eller den festen som jag för omväxlings skull var den som var fullast, haha. Grundtanken var att vi skulle ta "ett par glas vin" och halvchilla, men det slutade med att vi drack en hel del och klockan var ungefär halv fem på morgonen när mina kära vänner begav sig hem. Någonstans här under hösten har vi även alla lyckats knipa åt oss ett varsitt jobb till efter examen, och bokat in en resa till Teneriffa. :) 





December månad umgicks vi inte särskilt mycket alls, jag och mina vänner. Vi alla hade praktik i ohälsosamma mängder för att kunna vara lediga runt jul och nyår. Vi var tvungna att göra så för att få ihop alla timmar som vi var tvungna att göra. När man väl var ledig så passade man på att antingen andas lite extra eller försöka ta itu med pluggandet. Jag försökte mysa och gosa så mycket jag kunde med Silverpojken och vi började även komma iordning ordentligt i lägenheten. Jag passade på att drabbas av magsjuka en vecka innan jul, och Silverpojken tog efter mig och började kräkas kvällen innan julafton. Vi trotsade magsjukan och tog vårt pick och pack och spenderade julen i Fagersta tillsammans med min familj. Efter det åkte vi tillbaka till Västerås i några dagar och jag gjorde några praktikpass på min äldrevårdsplacering i Sala, för att sedan åka tillbaka till Fagersta och fira nyår där. Det var ett fint och mysigt nyår som jag är glad över att ha fått spendera tillsammans med min älskling. Tänk att det är andra nyåret vi spenderar tillsammans, och jag hoppas på många många fler.


 

Kort sammanfattat så är jag väldigt nöjd med året som jag har delat med mina nära och kära, jag har fantastiska vänner och en underbar familj, och en pojkvän som jag älskar mer än vad jag någonsin kunde tänka mig var möjligt. Om mitt 2013 blir ens hälften så bra som 2012 så kommer jag vara fruktansvärt nöjd 
 
 

I am the one hiding under your stairs, fingers like snakes and spiders in my hair..

Lika sen som vanligt tänkte jag passa på att visa lite bilder från halloweenfesten jag och mina vänner var på häromveckan. Vi hade ett gemensamt tema då det är sista året för oss på kåren. Det blev minst sagt lyckat.
 




 

In this town we call home, everyone hail to the pumpkin song..

Snart är det halloween och som så många andra ska jag och mina fina vänner ut på halloweenparty. Det blir tredje året i rad som vi ger oss ut på halloweenäventyr och i år har vi dessutom ett tema på utklädnaden. Vad temat är tänker jag inte avslöja, men det kommer med största säkerhet att komma bilder längre fram. 

Här är iallafall en bild på våra kostymer som vi hade @ kåren 2010

               

 
Något annat jag tänkte passa på att visa var något fruktansvärt sött som jag snubblade över häromdagen när jag kikade runt på maskeradtillbehör på internet. Den dagen jag har en bebis så kommer den i allra högsta grad få se ut såhär på halloween. Helt galet att man ens kan vara så fruktansvärt söt!

7




Oh my God, oh my God, it's a wonderful surprise, I'm in love I'm in love..

Okej nu var det fruktansvärt länge sedan jag skrev, jag ber om ursäkt för det. Jag har varit helt och hållet ockuperad med flytten och praktiken och har knappt haft datorn påslagen sedan vi flyttade in. Nu är vi iallafall på plats och trivs hur bra som helst, lägenheten är amazing och alla lådor är mer eller mindre uppackade. Jag tror att det är två lådor kvar som måste packas upp men det är inte direkt någon brådska. Det börjar mer och mer likna ett hem för var dag som går och när vi fått upp lite gardiner och dylikt tror jag att det kommer bli hur bra som helst! ^^

Annars är jag klar med min praktik på onkologavdelningen och är nu placerad på avdelning 93, som är en låst intensivpsykiatrisk avdelning. Patienterna där är alltså omhändertagna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och har inte rätt att lämna avdelningen. Det är en fruktansvärt spännande plats att vara på och jag har aldrig trivts så bra på någon praktikplats som jag gör där. Kanske söka jobb där i framtiden? :) 

I lördags hade vi iallafall inflyttningsfest och det var hur kul som helst, stort tack till alla som dök upp och stort tack för alla inflyttningspresenter! :)  Tänkte sno lite bilder av min vän Sara någon dag när jag orkar, men just nu är jag mest trött och tänkte spana in nya avsnittet av Vampire Diaries. ^^, Anyow, tänkte bara ge er en liten update på vad som händer och sker. See you!

In this world there are no words for me to explain my feelings for you..

Jag måste förresten säga att jag är väldigt, väldigt nöjd med mitt liv och min tillvaro som det är just nu. Jag fyller 23 år om bara några dagar, jag är snart färdig med tre års akademiska studier och kan snart kalla mig själv för legitimerad sjuksköterska. Jag kommer ha ett meningsfullt jobb som jag älskar, och om bara ett par veckor så ska jag flytta till en lägenhet som har ett läge bättre än någonsin förväntat. Detta kliv ska jag dessutom inte ta ensam, jag ska flytta ihop med min största kärlek som vandrade in i mitt liv för ungefär ett år sedan och fick mig att känna känslor jag inte visste fanns. Sammanfattningsvis så försöker jag säga att jag är fruktansvärt lycklig, lyckligare än vad jag någonsin har varit.





I wanna lay like this forever, until the sky falls down on me.. ^^

Mina tankar och min tillvaro är helt och hållet ockuperade av den kommande flytten och praktiken jag är mitt uppe i; jag är precis klar med första veckan av fyra på onkologikliniken; avdelning 80. Det är en avdelning som fokuserar främst på cancer och tumörsjukdomar, och jag trivs hur bra som helst. Det är trevlig personal, de är duktiga på att lära ut och att vårda cancerpatienter är väldigt givande. Dock så är det väldigt stressigt; det är hur många betygskriterier och mål som helst som ska uppnås på kort tid, samtidigt som man också ska hinna förbereda sig för seminarium och inlämningar. Man har helt enkelt inte mycket till fritid när man har praktik. På onsdag har jag min halvtidsbedömning (!!!) och jag håller alla tummar och tår för att det går bra. 

Angående flytten så är det idag exakt två veckor (!) kvar tills vi får nycklarna till lägenheten. I vanliga fall brukar två veckor gå väldigt fort men just nu känns det som att det är en hel evighet kvar. Som vi längtar! I nuläget så är mitt hem ockuperat av flyttkartonger. Jag har småbörjat packningen lite då jag kommer att ha praktik under veckan vi ska flytta och jag inte vet hur mycket tid och ork jag kommer ha till att packa lådor under den tiden. 

Vad händer annars då? Nästa vecka fyller jag år och det känns väl lite lagom pepp, men jag ska iallafall praktisera hela veckan så jag slipper bekymra mig om det. Att fylla 23 känns väl inte direkt som det roligaste momentet i mitt liv, men det kommer nog att bli ett awesome år. ^^ Annars vet jag inte vad jag ska skriva mer. Nu sitter jag och beklagar mig över det halvtomma kylskåpet, och har, i brist på annat, ätit två bananer och en halv rågbrödbit till frukost. Klockan 13 ska jag vara på praktiken och innan det har jag planerat att gå förbi ICA och köpa nåt jag kan äta där sen ikväll. ^^

Jag önskar dig allt vackert för du är det bästa som jag vet.

Detta inlägg tänkte jag ägna åt att skriva om Silverpojken, min älskade pojkvän och alldeles snart blivande sambo. (Som jag längtar!). Han är den finaste, sötaste och bästa personen som finns, som kan göra mig så glad som ingen annan någonsin har gjort, utan att göra något särskilt. Han bara allmänt lyser upp min tillvaro genom att existera. Han får mitt hjärta att slå volter bara genom att vara sig själv och han kan få mig att gå runt och småle utan anledning. Han är den bästa som finns och nu ska vi snart bo ihop!

I vanliga fall hade jag varit stressad och orolig och funderat över hur det egentligen ska gå att bo ihop med någon. Jag brukar nämligen tycka att det är ganska drastiskt när folk flyttar ihop tidigt i en relation, när de bara har vart tillsammans en kort tid. Jag brukar resonera som så att de kanske inte vet vad de ger sig in på och att de inte har någon aning om ifall det kommer funka att bo tillsammans eller inte. 

I vårat fall är jag dock inte det minsta orolig. Vi har inte vart tillsammans särskilt länge, knappt ett år, men han har mer eller mindre bott hos mig sedan dess. Han har alla sina kläder liggande i en låda i hörnet av mitt rum, och utrymmet vi lever tillsammans på nu är mindre än ett vanligt vardagsrum. Vi befinner oss alltid på samma två kvadratmetrar och det finns ingen direkt möjlighet att sitta någon annanstans. Vi lever tätt inpå varandra och har gjort det länge, och det går hur bra som helst. Vi finns hela tiden på varandras space, men vi går inte varandra på nerverna, vi bråkar inte och vi har inga större problem med det. Det enda som är är att det vore kul med lite större yta. Att faktiskt inte behöva råka trampa på varandra för att det inte finns någon annanstans att ta vägen. Att han faktiskt också skulle kunna få plats med sina saker (för här får jag nämligen knappt plats med mina egna..) Det vore kul att inte behöva använda sängen som både soffa och säng, och det vore kul om vi kunde ha ett matbord. 

Det jag försöker säga är att jag tror att vi kommer få det hur bra som helst när vi flyttar. Vi har redan i över ett halvår bott tillsammans på en yta som är för liten även om man bor ensam på den. Vi vet att vi kan bo ihop, vi vet att vi trivs tillsammans och vi vet att vi utan svårigheter klarar av att leva tätt inpå varandra. Det finns ingenting jag oroar mig för angående vårt ihopflyttande. Absolut ingenting. (Och för er som inte vet, jag är typen som gärna oroar mig för allt..) Vad gäller vårt nya liv i vårt nya hem är mitt enda orosmoment att jag ska sakna honom om han sitter i ett annat rum än vad jag gör. Det är inte mycket att oroa sig över. Inte alls faktiskt.

Jag älskar dig Magnus, du är den bästa som finns! 

När vägen går isär och floden blir ett hav, låt din stjärna visa vilken väg du ska..

Nu sitter jag och totalpeppar inför att se på Thåström ikväll med Silverpojken, mamsen och hennes vän Silvia. Jag har längtat galet mycket. Thåström är en av de bästa artisterna jag vet och hans musik, både i form av Ebba Grön, Imperiet och som soloartist, har lyst upp min värld så många gånger. Under flera perioder var det mer eller mindre allt jag lyssnade på, från det att jag var jätteliten tills nu. Min mamma lyssnade mycket på Imperiet och Ebba Grön när jag var liten och sedan dess har jag tyckt om det. Det är sån musik som alltid har funnits med och följt med mig i min galet blandade musiksmak, och det är något som säkerligen alltid kommer att göra det.

Annars händer det inte så mycket som är värt att skriva om just nu. Jag har (inte särskilt förvånande) helt fullt upp med att kika på möbler och heminredning, både irl och på internet. Det finns så mycket fint och det finns så mycket jag vill ha. Har ett jättefint tema vi vill ha i hallen, och har kikat på fina byråar som kan användas för att fylla upp tomma ytor exempelvis i sovrummet.. - Behöver jag säga att inflyttningsdatumet närmar sig med stormsteg? På lördag är det bara en månad kvar tills vi får nycklarna! ^^

 
"Jag önskar dig allt vackert
för du är det bästa som jag vet..."








Cause baby I am not scared of this world when you are here...

Lördag eftermiddag och jag sitter här och halvchillar, lyssnar på Keane och dricker ett glas rött medan Silverpojken är och köper sig en förpackning hårfärg. Jag har - nästan lite väl tidigt, fixat mig färdigt inför hans kusins flickväns födelsedagsparty, så jag kände att ett glas vin var på sin plats. Dels har jag inget bättre för mig, dels så har vi massa rödvin och dels så bidrar det till att lite av min nervositet försvinner. Jag blir alltid så himla nervös och jätteblyg när jag ska träffa folk som jag inte riktigt känner  - vilket jag ska göra nu. iih. Nåväl, jag är iallafall mer pepp ikväll än vad jag var sist; då hade jag nämligen jobbat till klockan 21.30 och skulle jobba igen klockan 13.00 dagen efter, så det kändes lite mindre motiverande att hälla i sig alkohol då faktiskt.

Annars då? Well, vi har precis kommit hem från några dagars semester i pappas sommarstuga uppe i Jämland. Det var mysigt, om än lite kyligt. Vi har fiskat, åkt båt, varit i Strömsund, fikat, grillat fisken vi fångat, druckit vin och haft det allmänt mysigt. Tidigare idag ringde de dessutom från bemanningen på sjukhuset och frågade om jag ville jobba nattIVA inatt. Det hade jag gärna gjort om det inte var för att jag redan har partyplaner. Nåväl, de ringer säkert fler gånger. Ringer de första gången - knappt en vecka efter att mitt schema tog slut, så lär de väl höra av sig igen.

För övrigt saknar jag mina vänner. Jag kommer nog minst dö av saknad om/när de flyttar härifrån om jag knappt klarar av en halv sommar utan dem. Hur ska jag då klara ett helt liv liksom? ^^

Oh well. Jag ska fortsätta med mitt vindrickande och förbereda mig för avfärd. Och lyssna på lite mera Keane. ^^

I wanna lay like this forever, until the sky falls down on me...

Sedan sist jag skrev så har livet tagit en stor vändning. Jag vet inte hur jag ska säga det på ett bättre sätt än;

                                                             VI HAR FÅTT EN LÄGENHET!
Jag och min älskling har till slut, efter många om och men, fått en lägenhet. En trea på 80 kvadratmeter som ligger på Klockartorpet; ett av de områden som jag helst vill bo på. De ringde mig en helt vanlig onsdag morgon och frågade om vi var intresserade av att komma och kika på en lägenhet. Silverpojken var i Småland och hälsade på sin bror så jag fick snabbt försöka fatta ett beslut. Skulle jag verkligen kika på en lägenhet utan honom? Efter många om och men så kom jag fram till att jag måste gå dit, vilket jag gjorde; och det var en lägenhet som helt enkelt inte gick att säga nej till. Den var egentligen inte superfin invändigt, men den låg en halv trappa upp, var stor och rymlig, hade stor balkong i vardagsrummet och hade plats för både tvättmaskin och diskmaskin om så önskas. Dessutom ligger den mindre än tio minuters promenad till sjukhuset (där jag planerar att jobba sen..) och närmiljön är hur fin och mysig som helst.

I slutet av september ska vi vara med på besiktningen av lägenheten där vi ska få komma med synpunkter på framtida renovering. Det är två tapeter och ett vardagsrumsgolv som jag inte tycker är så fina, men tapetsera kan vi göra själva.. Vardagsrumsgovlet hoppas jag dock att de tänker göra något åt!

De senaste dagarna har gått ut på att planera, kika på möbler, fixa och dona. Vi har valt ut både en soffa och en säng som vi vill ha och har tänkt att vi ska beställa imorgon efter att  jag har jobbat färdigt. På söndag gör jag sommarens sista arbetspass och på kvällen ska vi tvätta och packa inför måndagen då vi åker till sommarstugan i Jämtland. Någon gång under kvällen kommer det även en tjej och kikar på min lägenhet som jag sade upp här om dagen.

Det är helt enkelt mycket som händer på en gång och jag tror att det här kan bli den bästa hösten någonsin! :D (Även om förra hösten blir svår att toppa, Ida-Lisa ^^
 

Men om du vet var stjärnor faller, och var regnbågen tar slut, om du fortfarande hör ditt hjärta slå, ska du finna österns röda ros..


Nu sitter jag vid Silverpojkens dator och tänkte skriva ett inlägg som hastigast. Jag har gjort min sista arbetsvecka på intensiven nu och det känns både skönt och vemodigt. Jag trivs hur bra som helst och efter en hel vår av upplärning plus över åtta veckors konstant arbetande har man kommit in i det hela, lärt känna många i personalen och börjat känna sig hemma. Då känns det lite sorgligt att bara lämna allt. Dock så längtar jag faktiskt väldigt mycket till skolan igen; jag saknar mina vänner (som övergivit Västerås för sina hemstäder), och det ska bli fruktansvärt spännande med all denna praktik som vi har framför oss. ^^

Idag ska jag färga håret, klippa luggen och ge mig ut och shoppa. 2000 kronor har jag valt att lägga på mig själv då  min garderob onekligen behöver förnyas, luggen har blivit så lång att jag nästan inte ser någonting, och min utväxt är längre än vad den någonsin har varit. Annars brukar jag vara ganska noga med att färga utväxten så fort den börjar synas. Efter allt detta är avklarat ska jag till systembolaget och investera i lite diverse saker åt både mig och min kära karl (som sitter i bilen påväg hem från Småland..), då vi ska till Fagersta på fest hos min syster ikväll. Imorgon ska vi dessutom ansluta oss till cruisingen som pågår där borta, haha. Min sötnos har aldrig åkt raggarbil! :D

Oh well, skriver faktiskt egentligen här för att få tiden att gå så affärerna öppnar, och nu är min mission mer eller mindre completed, så jag ska ge mig nu och vandra iväg mot frisören. Vi hörs! :)  

Summer days drifting away, to uh-oh those summer nights... ^^

Idag är det den första augusti och det känns som att sommaren snart är förbi innan den ens har hunnit börja. Vädret har ju varit lite halvdant nästan hela tiden, vilket faktiskt märks klart och tydligt även fast man spenderar nästan hela dagarna innanför sjukhusets väggar. Det har dock varit en bra sommar, jag har trivts på jobbet, tiden har gått fort och nu har jag bara tolv arbetspass kvar. När jag har gjort färdigt mina arbetspass ska jag ta med mig min fina älskade pojkvän och åka upp till vår sommarstuga.

Vår sommarstuga ligger i Hammerdal i Jämtlands län. Det är en liten, liten stuga som min farmor och farfar ägde tidigare, men som min pappa har fått ta över efter att farfar gick bort och farmor inte kunde/ville/orkade ta hand om den själv. I den stugan har jag spenderat flera av min barndoms somrar tillsammans med min familj, och också många av mina kusiner som både bodde i närheten och åkte dit och semstrade. Inte långt från stugan finns en liten kyrka och en sjö, och fisket i trakten är alldeles ypperligt. Tidigare hade vi en båt men jag vet inte om den finns kvar, det måste jag nog fråga min far om sen.

Från Västerås är det enligt hitta.se 54 mil och ska ta runt sex timmar att åka. Jag gillar dock att stanna och kika på platser och har huvudsakligen inte särskilt bråttom, så risken finns att det tar längre tid. Silverpojken å andra sidan kanske blir stressad? En gång när vi åkte bil i Västeråstrakterna så råkade han köra fel och gillade det inte alls. Strange? Jag gillar att hamna fel, det kan ju vara hur mysigt som helst..^^

Anyhow, häromdagen var jag ledig och då följde jag med Silverpojken till Hallsta. Där passade vi på att vara ute och promenera, sitta och mysa i solen, äta glass, titta på diverse fåglar (kanadagäss och änder), bada och klappa getter. Det var hur mysigt som helst. Det var den första och enda dagen på hela sommaren som faktiskt har känts som sommar. På tal om sommar så planerar vi även att åka till Parken Zoo i Eskilstuna och kika på djur någon dag här framöver. Eventuellt ska vi även ta en helg och klämma in en kryssning på också? Är det sommar så är det sommar, då ska man ju göra somriga aktiviteter.. Right? ^^

Also, fick idag mail om att jag kommer att fortsätta att vara anställd som vikarie på IVA tills 31 december. Nice! ;) 


Try as I may, I could never explain, what I hear when you don't say a thing...

Återigen lång tid mellan inläggen men det finns inte så mycket att skriva om när man bara jobbar hela tiden. I söndags var jag dock ledig så i lördags efter jobbet tog jag tillfället i akt och åkte med min sötnos till Hallsta och hängde där. Vi lyssnade på massa musik, drack rött vin och kikade på film. Himla mysigt!  

Imorgon är jag ledig och ikväll har jag inga planer på att göra någonting över huvud taget. Jag är så fruktansvärt trött så jag finner knappt ord för det, så jag tänker bara ta det lugnt tills Silverpojken kommer hem. Han kommer dock hem hur sent som helst men då vi knappt ses någonting de dagarna han jobbar eftermiddag och jag jobbar dag så är det lika bra att passa på att umgås när man har chansen. Ingen av oss ska ju upp tidigt imorgon i vilket fall som helst! ^^ 

,


Took my hands, touched my heart,
h
eld me close, you were always there by my side,
night and day, t
hrough it all, baby come what may
Swept away on a wave of emotion
Oh we are caught in the eye of the storm
And whenever you smile I can hardly believe that you're mine..

This love is unbreakable
It's unmistakable
And each time I look in your eyes, I know why
This love is untouchable
A feeling my heart just can't deny
Each time I look in your eyes,
oh baby, 
I know why this love is unbreakable..

Share the laughter, share the tears
We both know we'll go on from here
'Cause together, we are strong
In my arms, that's where you belong
I've been touched by the hands of an angel
I've been blessed by the power of love
And whenever you smile, I can hardly believe that you're mine

This love is unbreakable
It's unmistakable
Each time I look in your eyes I know why
This love is untouchable
A feeling my heart just can't deny
Each time you whisper my name, oh baby, I know why
This love is unbreakable through fire and flame..

Så kom hit, kom hit, och slunga mig rätt in i smeten, jag faller med flit!

Man blir helt vilse och har inte alls någon större koll på vilken dag det är när man är ledig slumpmässigt utvalda dagar under veckan. Jag har jobbat lördagen och söndagen, varit ledig på måndagen, jobbat tisdagen och onsdagen, varit ledig igår, jobbar idag och imorn och är ledig på söndag. Det är ganska skönt att vara ledig emellanåt och desto skönare när man bara jobbar fyra dagar i veckan. Dock så jobbade jag ju sex dagar förra veckan så det är ju på både gott och ont.

Snart har tre av mina åtta arbetsveckor gått och det känns som att tiden bara rinner iväg. Den 3:e september börjar höstterminen och då kör jag igång med min sjätte och sista termin på sjuksköterskeutbildningen. Innan dess så ska jag dock vara ledig i två veckor, och min sötnos har lyckats flytta fram sin semester en vecka, vilket betyder att vi kommer att vara lediga en vecka tillsammans, woho! Hur glad blir man inte av det då!? :D Vad vi ska göra vet vi dock inte än, men vi har ju lite tid på oss att fundera ut något. Jag vill iallafall åka någonstans, inom eller utanför Sveriges gränser spelar ingen roll; så länge vi inte sitter hemma och häckar hela veckan! I'm so happy! 

Imorgon slutar jag jobbet klockan 14.30 och efter det ska jag åka med Silverpojken och spendera resten  av helgen i Hallsta. Jag är så fruktansvärt trött på min lägenhet nu så jag inte vill vara här mer än vad jag måste, och Hallsta är (hate to admit it) ganska gemytligt! :) 

Idag fyller även min mormor år; 68 år närmare bestämt.
Så Grattis på födelsedagen världens bästa mummo!  


Om än världen skulle gå under imorgon, så skulle jag idag plantera mitt äppelträd..

Sitter och äter en lite halvsen frukost och gör mig iordning inför kvällens arbetspass på IVA. Egentligen ska jag luncha med mina vänner i sjukhuscaféterian klockan 12 men just nu känner jag mig inte direkt på topp så vi får se hur jag gör. 

Igår inleddes dagen med mysfrukost på Waynes med mina fina vänner Sara och Ida-Lisa. Efter det gick vi och tog oss en fika på Systrarna Ericssons café, vilket också var himla mysigt. Lyckades få tag på någon form av jordgubbspaj med både vaniljsås och choklad inuti? Hur gott som helst! :D När jag kom hem städade jag lite och sen när Silverpojken kom hem så lagade vi mat och kikade lite på tv. På kvällen skulle vi gå och träffa Silverpojkens kusin m.fl på Pitchers, men uteserveringen på Pitchers var inte öppen så till slut hamnade vi på World of Beer. Det var ganska mysigt där och jag tycker det var himla trevligt att träffa Silverpojkens vänner. Jag har inte träffat så många av dem tidigare så det var ju onekligen på tiden. Vi har ju faktiskt snart varit officiellt tillsammans i sju månader, och han har träffat mina vänner hur många gånger som helst. Känns ju enbart konstigt att jag knappt har träffat hans.. ^^

För övrigt sitter jag och hetsletar efter lägenheter. Som jag tidigare skrivit så är jag fruktansvärt trött på att bo här, det är inte alls särskilt kul längre. Dock är det lättare sagt än gjort, tydligen vill alla i Västerås bo just där jag vill bo. Eftersom jag inte har något körkort vill jag gärna bo i närheten av sjukhuset (där jag planerar att jobba när jag är färdigutbildad), men på varje lägenhet vi intresseanmäler oss på så finns det redan runt 200 anmälda. Kul liksom. Jag hoppas vi får tag på nåt snart. ^^

Du har blues i dina lår, du har visor i ditt hår och poesi i dina sår..

Nu var det länge sedan jag skrev igen, jag tycks vara lite halvkass på det nu för tiden. Det jag har gjort är iallafall mer eller mindre samma sak som jag hade gjort sist jag skrev; jobbat och försökt umgås med mina nära och kära. Under helgen som var har jag dessutom varit på Power Meet med mina vänner och min pojkvän, och hunnit med att träffa på både mina föräldrar och min kära bror. Under torsdagen åkte vi med pappa i hans raggarbil (som han till allas förtjusning har målat mattsvart istället för smurfblå!) och både under torsdagen och fredagen träffade jag på ett flertal vänner jag inte sett på ett tag. Trevligt! 

Jag har dessutom snott lite bilder från min kära vän Ida-Lisa som jag tänkte passa på att visa här nedanför. Vid lämpligt tillfälle (när jag orkarska jag även sno lite bilder från min mor som hon tog på mig och mina vänner i torsdags kväll när vi var ute och åkte med dem. :)






I have no reason to run, so will someone come and carry me home tonight..

Igår gjorde jag min första självständiga dag på IVA och det gick hur bra som helst. Idag ska jag göra arbetspass två, och jag börjar klockan 13.00. Klockan är nu 10.50 och jag har duschat, ätit frukost och fixat håret. Jag tycker det är svårt det här med hår när man jobbar inom vården; jag trivs inte alls i uppsatt hår men man kan/får ju inte ha det hängande hur som helst. Nu har jag tagit det håret som hänger fram mest och kammat det bakåt och satt upp med Ida-Lisas (!!) rosettformade hårspänne bakpå huvudet. På så sätt kan jag ha lite av håret utsläppt men det hänger ändå inte överallt och blir ohygieniskt. Ida-Lisa, du ska även vid lämpligt tillfälle få tillbaka ditt hårspänne, haha, men jag borrow it today! ^^,

Hur ser resten av sommaren ut då? Well, jag jobbar hela sommaren. Mitt sista arbetspas gör jag den 19 augusti, samma dag som Silverpojkens semester tar slut. Jag jobbar konstant under hans fyra veckors semesterperiod, och två av dessa veckor jobbar jag sex dagar (!). Känns ju lite lagom motiverande, haha. Har dessutom ett helt hav av kvällspass under den perioden och det är ju inte heller så nice måste jag säga. Då kan vi inte ens umgås ordentligt på kvällarna? Hm. Nåväl. Det löser sig.

För övrigt har vi fått reda på två av våra preliminära praktikplatser inför hösten. Som det ser ut nu så ska jag vara fyra veckor på onkologiavdelningen och fyra veckor inom psykiatrisk intensivvård (!). Dock så fattas ju äldrevårds- och primärvårdsplaceringarna ännu och det kan säkert fortfarande bli ändringar på det vi redan fått. Får jag de platser som jag har blivit placerad på nu så blir jag dock väldigt nöjd. ^^, Risken är dock överhängande att jag får sex veckors äldrevårdsplacering i Fagersta och det vet jag ju inte om jag tycker känns särskilt motiverande. All ära åt Fagersta, men sist jag spenderade en längre tid där (åtta veckor under förra sommaren) så höll jag på att bli galen. Det är jättemysigt att spendera tid med familjen och så, men jag har nästan inga vänner kvar att umgås med där, vilket resulterar i att jag mer eller mindre är helt ensam hela tiden. Det är inte alls särskilt roligt! (Fast jag spenderar hellre sex veckor i Fagersta än att vara tvungen att pendla till exempelvis Köping eller någon annan plats. I Fagersta har jag ju åtminstone en plats att sova och vara på och slipper gå upp flera timmar tidigare för att kunna transportera mig till platsen..) ^^

Jag känner att jag bara skriver och skriver for no reason just nu. Antagligen för att få tiden att gå. Jag sitter och är lite halvbitter och har tröttnat rejält på min lägenhet. Det är verkligen inte alls trevligt att både äta, sova och umgås i samma rum. Det blir jättesmutsigt jättefort, steker man något så luktar sängkläderna stekt mat och byter man sängkläder så dammar man ner hela köket. Fy. Jag vill inte bo här mer. Eftersom Silverpojken mer eller mindre bor här nu med så blir det dessutom extra trångt och extra dammigt då vi är två som smutsar ner på samma lilla yta. (Haha, menar nu inte att vi går runt och sprider smuts omkring oss men det blir ju dammigt och dylikt bara genom att vara på en plats.). Usch. Jag vill flytta nu. Helst igår.

RSS 2.0