So explain to me how it came to this, take it back to the first night we kissed..

Nu är jag, för de som inte redan vet det, tillbaka i Västerås igen, efter att ha spenderat nästan tre veckor i Fagersta. Jag har saknat min lilla lägenhet och det känns himla bra att vara hemma igen. Idag har jag vart och tagit allergivaccinationssprutor och sen varit i skolan och fixat lite med gruppen inför morgondagens seminarium. Efter det gick jag, Sara, Ida-Lisa, Kelly och Sofia till Waynes och lunchade. Himla mysigt. Jag har saknat mina fina vänner! 

När jag kom hem packade jag upp min resväska, jag har inte haft lust att göra det varken igår eller i söndags, men nu är det iallafall gjort. Jag har alltid tyckt att det är både drygt och tråkigt och brukar gärna skjuta upp det ohälsosamt länge, men jag orkade inte ha den där gigantiska väskan stående på golvet den här gången.

Både mitt xbox 360, mina nya filmer och min nya kalender hade kommit med posten, och även ett fint vykort från Catti, som har varit i Peru i tre veckor, hade jag fått. Nu längtar vi bara till dess att Catti kommer tillbaka till Västerås, vilket dröjer ytterligare en vecka. :/ 

På fredag var det tänkt att vi skulle ha reunion-party, men det verkar inte som att det är så många av oss som kommer kunna vara med, så det blir inte så himla mycket till reunion. Haha. Nåväl, vi kan ha roligt ändå även fast inte hela gänget är på plats! ^^, Jag, Sara och Ida-Lisa kommer iallafall att be there. Who else? ^^

Avslutar inlägget med att svara på en kommentar jag har fått här i bloggen. "Vem är silverpojken du skriver om ibland? Är det din pojkvän? Hur och när träffades ni? Varför kallar du han silverpojken? Vet han om att du kallar honom så?

Jag träffade Silverpojken på en pub/bar/krog i början av oktober. Han satt ensam i ett hörn och jag tyckte att han var söt så jag gick fram och satte mig hos honom, och vi har fortsatt att träffas sedan dess. Nu är han min pojkvän sedan en kort tid tillbaka, och jag kallar honom för silverpojken för att låta honom vara anonym, det är min kompis Ida-Lisa som är grundaren till det namnet och det är nu vad alla mina vänner benämner honom som. Han vet om att han blir kallad så, ja, och han har sagt att han inte har något emot det. Det är ju inte så att jag skulle kalla honom för det när jag pratar med honom heller? ^^


Kommentarer
Postat av: catti

åh va bra att vykortet kom fram! vart lite orolig att det inte hade kommit fram. Vi ses snart!! :D :D

2012-01-10 @ 19:28:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0